Strax innan påsk

Det är svårt att i ord klä den känsla av välbehag jag känner inför den kommande påskledigheten. I dag är nämligen sista arbetsdagen innan påskgodisknaprandet inleds. De senaste veckorna har varit både slitiga och dränerat energi så det ska verkligen bli kanon att få vila ut och disponera tiden något mer fritt. Kan finnas flera poänger i att vara på topp inför hela det meshugga vi brukar kalla valrörelse. Från början var tänket att påsken skulle omfattas av en Pragresa i gott sällskap men av olika anledningar sköts initiativet på framtiden Det är som det är.

Vidare tror jag att ett stort huvudbry är nära en lösning. Efter en snabbvisit på Sneakers’n’Stuff häromdagen fann jag ett par riktigt cleana vita sneakers. För den oinvigde kan det givetvis verka vara ett post-industriellt lyxproblem men för någon som letar efter den rätta skon i flera månader är det bättre än julafton. Denne någon är undertecknad. Så nästa gång vi ses kanske jag har dessa skinande, Hollywoodleendevita, skapelser på fötterna.

Inte helt oväntat hittade jag också en briljant artikel på Progressive Governance Policy Network
om utmaningen i att utveckla en gemensam social modell för Europa som helhet. Texten anknyter också till de valframgångar som den pragmatiska och progressiva centervänstern åtnjutit det senaste halvåret. Europas nyvalda ledare står inför en massiv utmaning. Stora delar av den generella välfärden är i behov av nya former för finansiering och utförande. Helt avgörande för den förnuftiga vänstern är att vi lyckas kombinera en vass välfärd med transnationella och medborgerliga förtecken. Kort och gott ett kontrakt för överstatlig välfärd.