I går var det debatt. Resan dit tog strax över en timme med bil till ett soligt och hamnigt Nynäshamn. Denna politiska battle arrangerades av KDU och rubriken var “Ungas utanförskap”. Därför kan det också tyckas vara klyftigt att bjuda in personer som kan relatera till nämnda utanförskap. Men icke. Tvärtom kändes det hela som en ångestladdad Kafkaroman; debatt i en trång och fuktskadad källare där de enda deltagarna var 3 från SSU, 3 från KDU och en handfull lokala kd-panschisar. Med andra ord inte en enda ung medborgare utan partianknytning. Det enda rimliga hade givetvis varit att ställa in men debatten blev trots allt av. Kändes onekligen lite bisarrt. Allt som allt tog det strax över en timme och jag är rätt så nöjd med mina prestationer. I och för sig wasted time med tanke på vilka som deltog. Tack Å & I för att ni sänkte medelåldern.
Eftersom jag lånade distriktets bil igår stashade jag den hemma och trodde att det skulle vara smidigt att ta den till Solna nu på morgonen. Dumt. Efter drygt 50 osofta minuter i kö och avgaser insåg jag mitt misstag. Samtidigt kunde jag inte undgå att reflektera över hur biltullarna egentligen fungerar, eller snarare inte fungerar. Uppenbart är att trängseln består. Vad Stockholmsregionen verkligen behöver är stora infrastruktursatsningar på kringfartsleder i allmänhet och ringleden i synnerhet. Knappast fler regleringar som hämmar social mobilitet. In other words: Bengt, kom tillbaka. 500 % i ränta är förlåtet. Stockholmarna behöver dig.
Det är givetvis bara tramsigt att avfärda försöket med miljöavgifter utifrån en enskild händelse. Att du denna morgon upplevde Stockholmsförsöket som ett misslyckande säger ringa om verkligheten. Att argumentera med det som bas är inte särskilt välbetänkt. Jag föreslår att du snarast möjligt besöker http://www.stockholmsforsoket.se för att inhämta information om hur miljöavgifterna har påverkat trafikmängden på infartsleder och inom tullarna.
På hemsidan kan du bland annat läsa följande om trafiken mars månad i år:
”Minskningen i biltrafiken till och från innerstaden var 23 procent jämfört med mars 2005*, vilket innebär något högre trafik jämfört med februari i år. Framkomligheten har försämrats något på infarterna in till och i innerstaden i morgonrusningen jämfört med januari-februari. Biltrafiken på Essingeleden är i stort sett oförändrad jämfört med mars 2005, skillnaden är inom normalvariationen. I Södra Länken är trafiken högre än för ett år sedan, men det går inte att avgöra hur stor del som ev beror på försöket. SL har under januari-mars sålt ca 30 000 fler 30-dagarskort per månad jämfört med samma period förra året.”
Kom sedan tillbaka med en mer nykter analys av Stockholmsförsöket.
Själv nyttjar jag givetvis tricken när jag förflyttar mig i Stockholm.
MVH/Johan
Hej Johan! Kul att du har synpunkter på biltullarna. Dessutom är det välkommet att du presenterar relevanta och ändamålsenlig fakta för området. Den mätning du hänvisar till antyder – mycket riktigt – att biltrafiken till innerstaden minskat sedan mätningarna inleddes. Ingen är gladare än jag.
Däremot visar rapporten också att Södra länken – vilken jag åkte till Solna – belastats särskilt mycket samtidigt som många pendlare vittnar om en tilltagande trängsel på tåg och bussar. Vägverket konstaterar att ökningen på länken är 16 %, en hög siffra. Således går det att konstatera att tullarna skapat mer trängsel på sina håll och då vid särskilt känsliga knutpunkter. Därmed är det inte enskilda händelser utan områdesspecifika erfarenheter som gör mig skeptisk till försöket.
Men det kanske allra tyngsta argumentet mot tullarna är likväl en fråga om social rörlighet och till syvende og sidst, jämlikhet. Systemet med avgifter medför exempelvis att en barnfamilj utanför stan får det svårare att röra sig från en punkt till en annan under rusning. Den yttersta konsekvensen blir att innerstan blir förskonad från det värsta kaoset medan förorten får ta smällen. Läs särskilt:
http://city.se/ArticlePages/200604/09/20060409173632_City330/20060409173632_City330.dbp.asp
Lite som en osynlig barriär där mindre bemedlade får finansiera ett innerstadsprojekt. Knappast förenligt med mina värderingar. All infrastrukturpolitik bör syfta till att främja – inte hämma – rörlighet i olika former. Bygg ringen, bygg spårbunden trafik och sporra teknisk utveckling på miljöområdet. Där finns framtiden.
Alla bor ju inte i innerstan.